Från och med den 29 maj 2026 gäller en ny lag som ger boende i bostadsrätt och hyresrätt en lagstadgad rätt att begära en laddpunkt vid sin parkeringsplats.

För många som vill kunna ladda hemma är det här ett välkommet besked. För styrelser i bostadsrättsföreningar väcker lagen däremot minst lika många frågor som den besvarar.

Vem betalar?
Vem äger laddboxen?
Och vad händer om tio medlemmar hör av sig samtidigt – alla med olika önskemål och lösningar?

I den här artikeln går vi igenom vad lagen faktiskt innebär. Vi tittar också på varför en gemensam laddstrategi, byggd på en skalbar och öppen plattform, kan vara avgörande för att undvika framtida laddkaos och skapa en fastighet som är rustad för fler elbilar.

Det är just den typen av lösning Wattif hjälper bostadsrättsföreningar att bygga!

Snabbt svar: vad innebär den nya lagen om hemmaladdning?

Från och med den 29 maj 2026 har boende i bostadsrätt och hyresrätt rätt att begära en laddpunkt vid sin parkeringsplats, förutsatt att platsen ligger i eller i anslutning till bostadshuset.

Föreningen eller fastighetsägaren kan bara säga nej om det finns en befogad teknisk eller säkerhetsmässig anledning. Det kan exempelvis handla om att elanläggningen inte klarar belastningen eller att en gemensam laddlösning redan finns eller är på väg att införas.

Den boende står för kostnaden för laddbox, installation och nödvändiga tekniska anpassningar. Samtidigt är det fastigheten som påverkas av hur laddinfrastrukturen byggs upp – från elkapacitet och kabeldragning till elcentraler och framtida utbyggnad.

Flera branschorganisationer, däribland HSB, Fastighetsägarna och Riksbyggen, lyfter fram samma risk: om många medlemmar installerar egna laddpunkter utan en gemensam plan kan resultatet bli ett lapptäcke av lösningar som blir både kostsamt och komplicerat att bygga om i efterhand.

Därför väljer allt fler bostadsrättsföreningar att arbeta proaktivt med en gemensam och skalbar laddinfrastruktur i stället för att hantera varje enskild förfrågan separat. Det är precis den typen av lösning Wattif hjälper föreningar att ta fram – utan att styrelsen behöver bli experter på laddteknik.

Vad säger lagen egentligen?

Lagen bygger på propositionen “Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordon” (Prop. 2025/26:148), klubbades av riksdagen i april 2026 och trädde i kraft den 29 maj samma år. Inom EU går principen under namnet “right to charge” – rätten att kunna ladda sin bil där man bor, oavsett om man äger eller hyr sin bostad.

Vem omfattas av rätten att ladda hemma?

Rätten gäller bostadsrättshavare och hyresgäster som har en parkeringsplats i samma fastighet eller i direkt anslutning till bostaden.

Två grupper omfattas däremot inte av lagen:

• personer som hyr sin parkeringsplats i andra hand
• boende i samfällighetsföreningar där parkeringen delas mellan flera fastigheter

Vem betalar – och vem äger laddboxen?

Den medlem som begär installationen står för kostnaden för laddbox, installation, kabeldragning och eventuella tekniska anpassningar.

Installationen ska utföras av ett certifierat elinstallationsföretag och sker normalt i samråd med föreningen eller fastighetsägaren.

Ägandefrågan regleras däremot inte fullt ut i lagen. Därför väljer många föreningar att lösa den genom avtal.

En vanlig modell är att föreningen äger den gemensamma infrastrukturen medan medlemmen äger själva laddboxen. Om medlemmen flyttar kan laddboxen, beroende på avtalet, övergå till föreningen.

När kan styrelsen säga nej?

Styrelsen kan bara avslå en begäran om det finns en befogad anledning.

Det kan till exempel handla om att elanläggningen behöver omfattande uppgraderingar, att säkerheten inte kan garanteras eller att föreningen redan har – eller håller på att införa – en gemensam laddlösning.

Att frågan ännu inte har utretts, eller att styrelsen oroar sig för mer administration, räknas däremot inte som giltiga skäl.

Vad händer om föreningen och medlemmen inte är överens?

Om parterna inte kommer överens kan ärendet prövas av hyresnämnden eller arrendenämnden. Beslutet kan därefter överklagas inom tre veckor.

Lagen anger däremot ingen tydlig tidsgräns för hur snabbt en förening måste behandla en begäran. Det var en fråga som lyftes redan under riksdagsdebatten och som i praktiken kan innebära att ärenden blir liggande eller samlas till årsstämman i stället för att hanteras löpande.

Varför en bra lag ändå kan bli en huvudvärk för styrelsen

Intentionen bakom lagen är god. Fler människor ska kunna köra elbil, oavsett om de bor i villa, bostadsrätt eller hyresrätt.

Men lagen reglerar bara rätten att begära en laddpunkt. Den säger ingenting om hur fastighetens elsystem, ekonomi eller infrastruktur ska fungera när allt fler vill ladda hemma.

Det är här många bostadsrättsföreningar riskerar att hamna i ett svårt läge.

Erfarna tekniska förvaltare, bland annat på HSB Mölndal, lyfter fram att den största kostnaden sällan är själva laddboxen. Den verkliga investeringen ligger i infrastrukturen – kabeldragning, håltagning, nya elcentraler och ibland även bygglov.

I äldre fastigheter, som byggdes långt innan elbilar blev en naturlig del av vardagen, kan redan den första laddpunkten kräva en omfattande teknisk genomgång.

Samtidigt har flera remissinstanser – däribland HSB, Fastighetsägarna, Riksbyggen och Hyresgästföreningen – pekat på en annan utmaning. Om varje medlem installerar en egen laddlösning i takt med att önskemålen kommer in riskerar föreningen att få ett lapptäcke av olika installationer som blir både dyra och svåra att samordna längre fram.

Konsekvenserna kan bli flera:

• Fastighetens elsystem riskerar att överbelastas när flera bilar laddar samtidigt utan gemensam styrning.
• Tillgången till effekt kan bli ojämnt fördelad mellan de boende.
• Ombyggnationer blir betydligt dyrare när enskilda installationer senare behöver kopplas ihop till ett gemensamt system.
• Otydliga ägarförhållanden kan skapa konflikter vid försäljning eller flytt.
• Styrelsen får ett betydligt större administrativt ansvar, trots att de flesta saknar teknisk kompetens inom laddinfrastruktur.

Utöver detta inför allt fler nätbolag effekttariffer, som blir obligatoriska i Sverige från 2027.

Det innebär att fastighetens elkostnader i högre grad påverkas av hur hög den samtidiga effektförbrukningen är. När många laddar samtidigt utan styrning ökar kostnaderna. Med smart lastbalansering kan effekten däremot fördelas jämnare, vilket minskar både belastningen och elkostnaderna.

Kort sagt handlar frågan inte längre bara om att installera laddboxar.

Den handlar om att skapa en laddinfrastruktur som fungerar – både i dag och när betydligt fler boende kör elbil.

Enskilda laddboxar eller en samlad laddstrategi?

Slutsatsen är tydlig:

Bostadsrättsföreningar som planerar laddinfrastrukturen i ett tidigt skede slipper inte bara onödiga kostnader. De får också en lösning som är enklare att administrera, lättare att bygga ut och bättre rustad för framtidens behov.

Så bygger ni en laddstrategi som håller över tid:

Här är några viktiga steg för att skapa en lösning som fungerar både i dag och flera år framåt.

Kartlägg behovet: Hur många medlemmar kör elbil i dag? Hur många väntas göra det inom de närmaste fem åren?

Utred elkapaciteten: Klarar fastighetens elanläggning fler laddpunkter, eller behövs uppgraderingar innan utbyggnaden kan börja?

Välj en öppen och skalbar plattform: Lösningar som bygger på OCPP-standarden gör det möjligt att börja i liten skala och bygga ut successivt utan att låsa fast föreningen till en enda leverantör.

Reglera ansvar och ägande i tydliga avtal: Då vet både föreningen och medlemmarna vad som gäller, även när någon flyttar.

Sök tillgängliga bidrag: Naturvårdsverkets stöd “Ladda bilen” kan täcka upp till 50 procent av investeringen, maximalt 15 000 kronor per laddpunkt, för bostadsrättsföreningar och samfälligheter.

Låt en erfaren operatör ta hand om drift, support och fakturering: Då slipper styrelsen lägga tid på tekniska frågor och kan i stället fokusera på föreningens övriga ansvar.

Det är ofta här många bostadsrättsföreningar inser att de behöver en partner som kan ta ett helhetsansvar.

Det är här Wattif kommer in.

 

Wattif: en laddlösning som gör den nya lagen enklare att hantera

Wattif EV är en av Europas största leverantörer av laddlösningar för elfordon och den största aktören i Norden med särskilt fokus på bostadsrättsföreningar.

Med verksamhet i sex europeiska fyra länder och mer än 60 000 installerade laddpunkter har företaget erfarenhet av att planera och bygga laddinfrastruktur som fungerar långsiktigt – inte bara för dagens behov, utan även när fler boende skaffar elbil.

Målet är enkelt: att göra det lättare för bostadsrättsföreningar att erbjuda smart och framtidssäker hemmaladdning utan att styrelsen behöver ta ansvar för tekniska detaljer eller den löpande administrationen.

Det gör Wattif till ett naturligt stöd för föreningar som vill möta den nya lagstiftningen med en genomtänkt och hållbar lösning.

Så hjälper Wattif bostadsrättsföreningar

En partner genom hela processen: Wattif samlar finansiering, projektering, installation, drift, support och service hos en och samma leverantör. Styrelsen slipper samordna flera olika aktörer och får en tydlig kontakt genom hela projektet.

Öppen teknik som ger frihet: Plattformen bygger på OCPP-standarden och fungerar med marknadens vanligaste laddare, bland annat Zaptec, Garo, CTEK och Charge Amps.

Det gör att föreningen kan bygga ut laddinfrastrukturen steg för steg utan att låsas till en enskild leverantör.

Smart lastbalansering: Den tillgängliga effekten fördelas automatiskt mellan laddpunkterna.Det minskar risken för överbelastning, håller nere effekttoppar och gör anläggningen bättre förberedd när effekttariffer får större betydelse.

Support dygnet runt: Både styrelsen och de boende har tillgång till support dygnet runt. Övervakning sker på distans, vilket innebär att många problem kan upptäckas och lösas innan de påverkar användarna.

En tydlig betalningsmodell: Föreningen betalar en fast månadsavgift för infrastrukturen. De boende betalar sin egen laddning direkt till Wattif, medan intäkterna från laddningen betalas ut till fastighetsägaren efter avdrag för tjänsten. Det ger en enkel och transparent modell för samtliga parter.

Fungerar även för befintliga installationer: Har föreningen redan installerat enstaka laddboxar? Wattif kan i många fall ta över drift och support samt integrera befintlig hårdvara i en gemensam lösning. Det gör att tidigare investeringar kan tas till vara samtidigt som anläggningen blir enklare att utveckla över tid.

Sammanfattning

Den nya lagen ger fler möjlighet att ladda bilen hemma.

Samtidigt innebär den att många bostadsrättsföreningar behöver ta ställning till frågor om kapacitet, ansvar, ekonomi och framtida utbyggnad.

Ju tidigare föreningen tar fram en gemensam strategi, desto enklare blir det att undvika onödiga kostnader och framtida ombyggnationer.

För föreningar som vill ha stöd genom hela processen erbjuder Wattif en helhetslösning som omfattar planering, installation, drift och support.

På så sätt kan styrelsen fokusera på föreningens uppdrag, medan laddinfrastrukturen sköts av en erfaren partner.